Vården utvecklas inte genom statliga riktvärden

När staten vill detaljstyra vården förlamas utvecklingskraften. Låt vården få utvecklas utifrån patienternas behov i stället.

I torsdags förra veckan presenterade regeringen direktiven till utredningen som ska analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag på möjligheterna att långsiktigt införa ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården. En väldigt omfattande utredning och det finns mycket att säga om vårdens styrning, men jag vet inte riktigt på vilket sätt ett ändrat huvudmannaskap skulle förändra vardagen för medarbetare och patienter. Inte blir det fler vårdanställda av en organisationsförändring och det kommer inte leda till fler vårdplatser, kortare väntetider eller en mer jämlik hälsa i befolkningen.

Staten tar mer kontroll

Både den förra och den nuvarande regeringen har, steg för steg, velat ta en allt större kontroll över hälso- och sjukvården i Sverige. Vi har sett det inom allt fler områden. De enskilda initiativen är många gånger lovvärda, men i det stora perspektivet gör den ökade statliga detaljstyrningen att kommuner och regioner får allt svårare att ta det ansvar de har för att utveckla hälso- och sjukvården.

Dagen innan regeringens pressträff om att utreda huvudmannaskapet presenterade Socialstyrelsen riktvärden för vårdplatser inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har räknat på behovet av antal vårdplatser per region och jämfört dessa med antalet disponibla vårdplatser.

Det ska förstås alltid finnas en vårdplats när patienten har behov av den. De senaste åren har antalet överbeläggningar ökat, det är ett tecken på att det inte alltid funnits tillräckligt med vårdplatser öppna på rätt ställen.

Socialstyrelsens siffror över behov av vårdplatser stämmer ganska väl överens med antalet budgeterade vårdplatser i regionerna. Det behövs fler disponibla vårdplatser. Problemet är att alla budgeterade vårdplatser inte kunnat hållas öppna, då tillgången till personal inte är tillräcklig – det är också det gapet som Socialstyrelsen pekar på utifrån sina modeller.

Vi kallade rapporten ett slag i luften, varpå sjukvårdsministern tyckte att vi reagerade med ryggmärgen. Men det är ingen reflexmässig reaktion, det är en reaktion på en utveckling där staten tar allt mer kontroll och som sakta förlamar regionernas förmåga att utveckla vården utifrån patienternas behov.

Akut specialiserad vård i hemmet

På Medicinkliniken i Malmö startades 2021 ett mobilt sjukhusteam, som utför akut specialiserad vård i hemmet. Teamet har möjlighet att bland annat utföra blodanalyser, ultraljud och EKG hemma hos patienterna, men också ge behandlingar som infusioner, injektioner och syrgasbehandling. Patienten har daglig kontakt med ett interprofessionellt team, som kan göra ett eller flera hembesök om dagen och har beredskap dygnet runt.

Nyligen presenterade Region Skåne resultaten av arbetet hittills. Rapporten omfattar 716 patienter som vårdats under 3 771 vårddagar med 6 688 hembesök och 508 distansbesök. Det visar sig att:

• Patienterna mår bättre, äter bättre, sover bättre, faller mindre och blir mindre förvirrade när de vårdas hemma.
• Inga allvarliga avvikelser, vårdrelaterade infektioner eller fallskador har uppstått.
• Patienterna och deras anhöriga är mer delaktiga, nöjda och trygga.
• Medarbetarna är nöjda.
• Inga övervältringseffekter på kommunen har noterats.

Allt detta har skett till cirka hälften av vad kostnaden för vården för inneliggande på sjukhus hade blivit.

Utgå ifrån patienten

Socialstyrelsen tittar i sin rapport enbart på antalet vårdplatser på sjukhus. De patienter som får en minst lika bra och avancerad vård i sina hem genom Medicinkliniken i Malmö räknas inte i Socialstyrelsens siffror.

Socialstyrelsen kallar det riktvärden, men jag tror tyvärr att det snarare uppfattas som målvärden, som staten kommer fortsätta följa upp regionerna på och pressen kommer öka på regionerna att uppnå dem.

Problemet när staten tar fram riktvärden för antal vårdplatser är att det riskerar hämma den positiva utveckling som sker i många regioner. Det kan i längden innebära att regioner som har hittat en fungerande balans tvingas flytta tillbaka resurser från primärvården till sjukhusen – när vi ser att behoven på sikt är de omvända. Faktum är att det i dag är många patienter som upptar vårdplatser på sjukhus över hela landet som skulle kunna få en lika bra, eller bättre vård, i sitt hem.

Vi har stora utmaningar inom vården. Låt oss fokusera på dem och inte på en omorganisering. Låt vården få utvecklas utifrån patienternas behov, låt kommuner och regioner få pröva nytt och arbeta smartare. Staten behöver stötta kommuner och regioner i den utvecklingen, inte befästa gamla arbetssätt.

SKR:s rapport Fakta om vårdplatser

Akut sjukhusvård i hemmet, Region Skåne