Ukrainska flyktingar behöver bättre villkor – inte sämre

Regeringens förslag om nya villkor för ukrainska flyktingar övervältrar försörjningsansvar från staten till kommunerna och konsekvensanalysen saknas. Därför avvisar SKR delar av förslagen.

I lagrådsremissen ”Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd” föreslår regeringen bland annat att villkoren för att ukrainska flyktingar ska kunna folkbokföra sig ska ändras så att de räcker med uppehållstillstånd i minst ett år istället för tre.

– Sverige måste både stötta Ukraina och de ukrainare som sökt en fristad i Sverige. Folkbokföring öppnar upp för bättre villkor för utbildning, försörjning och stöd att komma ut i jobb, vilket SKR länge lyft behovet av, säger Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Samtidigt behöver möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd efter att massflyktsdirektivet löper ut i mars 2025 klargöras. Om direktivet förlängs kommer många ukrainare att kunna folkbokföra sig också med nuvarande regelverk.

Konsekvenserna inte utredda

Med folkbokföring kan målgruppen få del av Arbetsförmedlingens etableringsprogram och etableringsersättning. Samtidigt föreslår regeringen att de undantas från rätten till socialförsäkringsförmåner, till exempel barnbidrag och bostadsbidrag.

Problemet blir då att etableringsersättningen, för många ukrainare och särskilt för barnfamiljer, inte kommer att räcka för att klara både uppehälle och hyra, och att de istället får vända sig till kommunernas socialtjänst

- Vi konstaterar att regeringen vill flytta över ett stort försörjningsansvar från staten till kommunerna. Samtidigt minskar man möjligheten att klara sig även med lön från arbete genom att ta bort barnbidrag och bostadsbidrag. Vi menar att man inte analyserat konsekvenserna av detta tillräckligt, varken för de ukrainska flyktingarna eller för kommunerna. Därför avvisar vi förslagen, säger Anders Henriksson.

SKR lyfter att ökade kostnader måste kompenseras enligt finansieringsprincipen. Det gäller både för utbetalt ekonomiskt bistånd och handläggningen. Utredningen om rätten till bistånd kan bli omfattande när det gäller till exempel splittrade familjer.

Ordnad övergång till mottagandet efter bosättning

Idag bor cirka 15 000 ukrainare i bostäder som anordnats av kommunerna på uppdrag av Migrationsverket. För att de ska kunna bo kvar efter folkbokföring behöver regeringen ge kommunerna ett fortsatt bosättningsuppdrag. Regeringen behöver också åtgärda ett tidsglapp mellan det att Migrationsverkets ansvar upphör och förutsättningarna finns för kommuner och Arbetsförmedlingen att ta vid. Det senare påverkar även de ytterligare drygt 20 000 ukrainare som ordnat eget boende i kommuner över hela landet.

– Kommuner och regioner har en stor och viktig roll i mottagandet från Ukraina. Nu behöver både enskilda och aktörer besked från staten hur boende, försörjning och insatser ska säkerställas och organiseras efter folkbokföring. Människor som flytt Ukraina är en del av vårt samhälle och en tillgång för vårt land. Rätt hanterat kommer det att gagna hela Sverige, säger Anders Henriksson.

Yttrande: Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd (lagrådsremiss)

Hämta högupplöst bild på Anders Henriksson

Karin Perols
utredare