Från bidrag till jobb
För att öka sysselsättningen och möta kompetensbristen behövs nya idéer så att fler långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. SKR anser att regeringens aktivitetskravsreform för ekonomiskt bistånd kan bli verkningsfull arbetsmarknadspolitik om den görs rätt. Under de kommande månaderna kommer vi därför presentera ett antal beslutsunderlag som stakar ut SKR:s syn på arbetsmarknadspolitiken och hur ett aktivitetskrav måste vara utformat.
Regeringen utreder nu en aktivitetskravreform. Kommunerna, som länge har sett stora brister i den statliga arbetsmarknadspolitiken, ser den som ett viktigt led i arbetet att få fler i jobb. Det tjänar individerna, kommunerna de bor i och hela samhället på.
Denna reform har förutsättningar att bli effektiv och välfungerande, men det kräver att det finns en god förståelse för den kommunala verkligheten. Därför kommer vi här att löpande uppdatera om kommunernas perspektiv, krav och konstruktiva förslag – SKR:s underlag till regeringens aktivitetskravsreform.
SKR:s krav
SKR har, i tätt samarbete och i dialog med ett stort antal kommuner, tagit fram följande krav:
- Att insatserna som ges inom ramen för aktivitetskravet är kunskapsbaserade och leder bidragsmottagare hela vägen till ett arbete genom att likna ett ordinarie jobb. Insatserna ska vara individanpassade, intensiva och sammanhållna.
- Arbetsro för individer och kommuner att genomföra aktivitetskravsinsatser utan avbrott för andra statliga insatser och med ett välfungerande samspel med Arbetsförmedlingens insatser.
- Digital informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen och kommunerna för att kunna fatta korrekta och snabba beslut.
- Att föräldrar som kan vara föremål för insatser inom aktivitetskravet har rätt till förskola på heltid.
- Tillit till kommunernas bedömningar av vilka individer som bör omfattas av aktivitetskrav och i vilken omfattning.
- För kvalitet och likvärdighet över landet krävs full finansiering till kommunerna samt stöd för implementering och uppföljning av reformen.
Förstora bildenKlicka på bilden för en större version.
Riksdagsseminarium 21 mars
Under seminariet "Så får vi till en välfungerande aktivitetsreform" presenterade SKR kommunsektorns sex krav på aktivitetskravsreformen. Detta följdes av två paneldiskussioner med följande medverkande:
- Pontus Ringborg, regeringens utredare om heltidsaktiviteter för rätt till försörjningsstöd
- Maria Hemström Hemmingsson, utredare för Drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet och Arbetsförmedlingens generaldirektör
- Ulrika Vikman, fil. Dr., IFAU
- Oliver Rosengren (M), riksdagsledamot
- Fredrik Lundh Sammeli (S), riksdagsledamot.
Filmen är 1 timme och 3 minuter lång.
Underlag
Förutsättningar för ett välfungerande aktivitetskrav i praktiken
Från bidrag till jobb, del 3: Förutsättningar för ett välfungerande aktivitetskrav i praktiken
Under seminariet presenterades det tredje underlaget i SKR:s seminarieserie "Från bidrag till jobb". Där fördjupas kommunsektorns krav på reformen för att den ska bli verkningsfull och fungera i praktiken i dialog med SKR:s vd Palle Lundberg.
Lanseringsseminarium 14 mars: Förutsättningar för ett välfungerande aktivitetskrav i praktiken
Sändningen är cirka 30 minuter lång.
Erfarenheter från fyra år med Arbetsförmedlingens leverantörer
Under seminariet presenterades det andra underlaget i SKR:s seminarieserie "Från bidrag till jobb" med fokus på hur aktivitetskravsreformen behöver fungera för biståndsmottagare som också är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.
Från bidrag till jobb, del 2: Erfarenheter från fyra år med Arbetsförmedlingens leverantörer
Presentationen som användes i sändningen (PDF) Pdf, 129 kB.
Lanseringsseminarium 14 februari: Erfarenheter från fyra år med Arbetsförmedlingens leverantörer
Sändningen är cirka 30 minuter lång.
Brister i arbetsmarknadspolitiken och behovet av ett välfungerande aktivitetskrav
Under lång tid har kommunerna signalerat att Arbetsförmedlingen inte levererat på sitt uppdrag. I SKR:s rapport ”Från bidrag till jobb – underlag till regeringens aktivitetskravsreform, del 1” som lanserades den 14 december beskrivs brister och utvecklingsområden i arbetsmarknadspolitiken.
Lanseringsseminarium 14 december: Brister i arbetsmarknadspolitiken och behovet av ett välfungerande aktivitetskrav
Vid seminariet presenterades det första underlaget i SKR:s seminarieserie: Brister i arbetsmarknadspolitiken och behovet av ett välfungerande aktivitetskrav.
Filmen är cirka 30 minuter lång.
Diagram: Skäl till försörjningshinder
Det finns olika skäl till varför individer har ekonomiskt bistånd. Försörjningsstödstagare är en heterogen grupp där det finns olika förutsättningar för att delta i aktiviteter och möjligheter att komma i arbete. En del är i behov av mer omfattande stöd än andra för att komma dit. Utredningen har i uppdrag att lägga förslag om vilka grupper som omfattas av ett aktivitetskrav och i vilken omfattning.
En stor del av gruppen har arbetslöshet som huvudsakligt försörjningshinder (orange färg i diagrammet), här ingår arbetslösa med eller utan ersättning samt personer inskrivna i etableringsprogrammet som har eller väntar etableringsersättning. Personer med försörjningshinder sociala skäl (ljusblå färg i diagrammet), bland dem finns till exempel personer med beroendeproblematik eller som har sociala svårigheter som förhindrar dem att ta ett arbete. En tredje stor grupp är sjukskrivna (grön färg i diagrammet) som har viss ersättning från Försäkringskassan och flertalet som helt saknar sådan ersättning. Det finns också en grupp (brun färg i diagrammet) som arbetar deltid och är i behov av försörjningsstöd.
Bland övriga grupper finns till exempel de som har en sjuk- eller aktivitetsersättning, pensionärer eller de som bara söker vid enstaka tillfällen (lila färg i diagrammet).
Bakgrund
Från frivilligt till obligatoriskt kommunalt uppdrag
Kommuner har under många år byggt upp olika typer av arbetsmarknadsinsatser för att stödja kommuninvånare till arbete. Uppbyggnaden av egna verksamheter har sin grund i att motverka arbetslösheten lokalt och att få individer med ekonomiskt bistånd till egen försörjning. Kommunens initiativ till arbetsmarknadsinsatser har alltid varit frivilligt och staten har genom Arbetsförmedlingen det primära ansvaret för arbetsmarknadspolitiken.
På 90-talet gavs kommunerna möjlighet att ställa krav på deltagande i kompetenshöjande verksamhet för mottagande av ekonomiskt bistånd för unga. Möjligheten utökades på 2010-talet till vuxna.
När staten nu vill gå in och reglera området med ett obligatoriskt uppdrag aktiveras finansieringsprincipen. Det innebär att inga nya obligatoriska uppgifter från staten får införas utan medföljande finansiering till kommuner eller regioner.
Regeringens reform av aktivitetskravet
Regeringen utreder nu frågan och planerar att lägga fram förslag. SKR vill bistå regeringens arbete med att ta fram en aktivitetskravsreform och kommer därför att ta fram policyunderlag i frågan, utifrån kommunernas perspektiv. De kommer att publiceras på denna sida löpande.
Utredningen om aktivitetsplikt, kommittédirektiv, regeringen (PDF) Pdf, 308 kB.
Ändrad uppdragsbeskrivning till utredningen om aktivitetsplikt, regeringen (PDF) Pdf, 177 kB.
Informationsansvarig
-
Oscar Svensson
Utredare